Jaha... bara några timmar kvar då tills skolhelvetet börjar igen.. Jag orkar inte. Vill att Anna ska gå i min klass igen :( saknar ihjäl mig redan efter henne. Hon lyckas alltid göra mig på bra humör, det är därför hon är min närmsta. Tänker tillbaka på Gransäter tiderna, det var oftast ett helvete det med, men jag hade alltid någon som stöttade mig och fick mig att ta mig igenom allt. Pepptalk liksom. Nu måste jag gå igenom allt ensam. Det är ingen i min nuvarande klass som fattar hur jag har det. But I can't blame them. Och jag kan inte heller sitta och sakna hur livet brukade vara, även om det är så lätt att falla dit. Det hela är egentligen komiskt, på den tiden tyckte jag att DET var botten, haha då hade jag ingen aning om vad som väntade. Okej jag ska ta mig själv i kragen, det är sommarlov om 22 veckor. Ger mig själv en spark i baken. Klistrar på leendet. Allt är bra, bara bra.


Från vänster: Elin, Celine, Emma, Anna, Jag, Frida, Josefine. Det var tider det.