Fredagskväll!
Nu är det grillparty på mariatorget som gäller. Im off now.


See you!

Som ni kan se gjorde jag lite fel när jag la in bloglovin, men jaja jag hinner inte ta tag i det nu :P
Tack för påminnelsen i alla fall.. :)

<a href="http://www.bloglovin.com/blogg/900253/holdmebackbloggse?claim=fhjz6jkr89b">Följ min blogg med bloglovin</a>

Jag tycks ha ett smärre problem. Jag har sökt två jobb och båda vill att jag ska komma på arbetsintervju, den ena i morgon och den andra på tisdag. Jag har inte fått någon respons på alla 100 jobb jag sökt, och nu har jag bara sökt två och då hör båda av sig. Är inte det typiskt?
   Det positiva är att om jag inte får det ena kan jag alltid få det andra. Det svåra blir om jag får båda två. Jag kan inte jobba 5 skift i veckan samtidigt som jag studerar. Inte en chans. Det absolut värsta vore om jag inte blev anställd alls. Så jag ska väl inte gnälla egentligen.

Är det någon som har tips om vad man ska tänka på när man ska på arbetsintervju? Klädsel etcetera?

Visst låter det lite underligt. Och eftersom det är många som undrar varför i helvete jag har det i håret. Tänkte jag förklara.
   Glidmedlet Klick (finns att köpa på apoteket) ger exakt samma effekt som silkesdroppar, dvs. att det gör håret jätte mjukt och glansigt. Och går även att forma frisyr med. Jag brukar krama upp mina lockar med det så håller de sig stora och fina hela dagen. Skillnaden mellan klick och riktiga hårprodukter är att glidmedlet INTE innehåller några skadliga/slitsamma ämnen alls och löser dessutom upp sig i duschen. Och detta gör, till mångas förvåning, inte vanliga silkesdroppar. Varför? Jo för att de innehåller silikon och det behöver man SLS produkter för att få bort (starka schampon som torkar ut) och sådana produkter vill jag inte använda på mitt stackars hår.

Alltså - vill man ha en produkt som ger glansigt & snyggt hår utan att slita ut det tycker jag man ska köpa Klick (obs, den vattenlösliga inte silikon) kostar ynka 66 kronor och är min nya lilla favorit :)

Och bli inte helt förskräckta, jag lovar att det är en hel del människor som använder det i håret. Det är bara inte något man skriver i pannan, haha.

Nu sitter jag med glidmedel i håret. Ja, ni läste rätt. Glidmedel. Vattenlöslig förstås.

Later

Jag har inte ens gjort min första tatuering än men vet redan vad min nästa ska bli och vart jag ska ha den. Haha. Lyckokänslor :) Jag känner mig.. nöjd?

I november kör vi.

Jag har haft bristande kunskap om lockigt hår. Man tror oftast att det är samma sak som rakt, och att man behöver samma produkter. Det är fel. Lockigt hår behöver helt andra produkter och det är mycket skadliga ämnen som man bör undvika, eftersom det torkar ut.
   I Sverige har de flesta rakt s.k. "skandinaviskt hår", och det gör att vi som har ett helt annat hår, försöker dölja det. Genom att platta, föna och nöta ut våra lockar. Men gör detta att vi får rakt glasigt vackert hår? Nej, har man lockigt hår kan man aldrig få det skandinaviska håret. Varför? Jo det är enkelt, vi har en annan kvalitet på vårat hår och det är mer levande på så vis att det lever sitt eget liv. Så istället för att kväva det livet borde lockiga typer läsa och lära om hur man ska göra för att stärka det livet istället. Hur många med rakt hår tror ni inte egentligen önskar att de hade sånt hår som kändisarna "försöker" skapa - hollywood håret. Vi som har det naturligt är idiotiska om vi inte tar tillvara på det. Jag har själv varit idiotiskt, det tar ett tag tills polletten trillar ner. Och då får man hoppas på att det inte är alldeles för sent.

Man kan få så sjukt mycket tips om man bara lägger ner lite tid på att leta. Vad jag fått lära mig är att man inte ska borsta lockigt hår, eftersom det bara frissar upp ännu mer. Nu förtiden borstar jag bara i duschen när jag har inpackning i. Dessutom har jag fått mycket tips som t.ex. att låta håret torka i en kökshandduk efter att man duschat, så kallat att ploppa. Har man mycket vågor, lockigt eller krulligt hår tycker jag man ska besöka den här sidan : http://www.lockig.se 

Det är så mycket man inte vet.

Nu har jag varit på kicks i centrumet här och köpt ny hårinpackning och en leave-in-conditioner från Toni&Guy. Jag har som ni vet jävligt lockigt hår. Och det blir lätt ett enda stort friss. Enda sättet att bli av med frisset är att ge håret massvis av FUKT. Vill man vara snäll mot sitt lockiga hår bör man göra minst 3 inpackningar i veckan (ett måste för mitt torra hår) men bara schamponera en gång, eftersom schampo torkar ut.
   Jag tycker det är svårt att få struktur på lockarna, de löser lätt upp sig och blir trassliga. Därför använder jag gärna leave-in-conditioner eller glansdroppar från TG's curl-serie efter duschen. Tycker jag funkar bra. Minst en gång i veckan brukar jag sova med inpackning i en kökshandduk också, eftersom att mitt hår inte bara är lockigt utan också extremt slitet efter att både ha plattat och färgat det i många år. Men det är på bättringsvägen, nu har jag inte färgat sedan i oktober och inte plattat sedan februari. Och nu i efterhand tycker jag att jag är snyggare i mina lockar än i torrt och trist rakt hår. Synd att jag inte insåg det lite tidigare.

.
För 4 år sedan såg mitt hår ut såhär. Fast då plattade jag det lite. Men tänk hur snyggt det hade varit om jag hade haft lockarna (i topparna) i hela håret. Ojoj. Och nej det är inga extensions :)

Nu har jag kommit hem igen, igår blev det myskväll hos D med chips och öl. Och House avsnitt som jag inte sett tidigare! Jag är ett stor fan av Doctor House, älskar varenda människa i serien. Hur som helst, jag är ganska trött men ska ändå bege mig in till Globen nu för att överraska mamma med nyköpta bullar och lite kaffe. Hon jobbar heltid 10 - 19 helt ensam, stackaren. 

Det ska ni veta, jag älskar min mamma något otroligt. Vi står varandra så sjukt nära. Den kärleken som jag borde ha fått ifrån två föräldrar har hon försökt ge mig alldeles ensam, och lyckats. Starkare människa har jag aldrig träffat på.

cya

Snart ska jag ringa tatueringsstudion i hemlig ort för att beställa tid i november, mohaha som jag har längtat! Jag har velat tatuera mig sedan 11 års ålder. Och har äntligen hittat ett place som har åldersgränsen 17 istället för 18. YEY. Yippie kayay motherfuckers. Jag är överväldigad. Nu är det inte långt kvar. Jag tänker sätta den (tänker inte tala om vad förens det är gjort) diskret vid höften, ovanför bikinilinjen, så att jag lätt kan dölja den. Och vill jag visa upp den är det bara att köra på midjejeans och kortare tröja. Inget mig emot att visa upp min mage ;) För att inte tala om somrarna, hur snyggt är det inte i bikini!? Och nej jag kommer inte ångra mig. Dessutom är jag tveksam till att jag kommer bära varken magtröjor eller bikini när jag är 60+. Det enda som oroar mig en smula är att jag ska bli girig och inte kunna hålla tillbaka när jag väl har gjort min första, hehe.

Förresten kom jag nyss på att jag fick reda på Michael Jacksons död betydligt tidigare än de flesta andra. Faktiskt 00.17 samma dag som han dog. Appropå rubriken alltså.

Jag är fast.

"Jag behövde en hundradels sekund
Nu när jag tagit beslutet är jag lugn
Visioner i mitt huvud när du ler
Jag har hittat nånting vackert,
Vännen, ser du vad jag ser?
Jag är nästan som du

Och du är som jag när du dansar
Har aldrig träffat nån som du
Du är som jag när vi dansar
Musik non stop till slut"

Äter varma mackor. Funderar. Sluter ögonen. Vaknar.

Min kära vän Anna och jag drog en vända i city idag, jag köpte bara ett par svarta tygskor på H&M och ett crème färgat linne från rean på Cubus - inget speciellt. Men jag försöker ju undvika att gå shoppingrundor, planen är ju att spara så mycket pengar som möjligt. Vilket är svårt när man befinner sig i affärer där rea prylarna bara skriker: köp mig!

Jag tycker jag klarade mig hyfsat bra i alla fall, brände knappt av med 300 och då inkluderat brunch och glass i gallerian.

Jaha, då kanske man ska bli telefonförsäljare nästa då. Verkar ju passande eftersom jag har telefonfobi (nej jag skojar inte), men nåja.. är man i behov av pengar så tager man vad man kan. Det står mellan det och mcdonald's, så det är ändå inga höjdarjobb. Jag tycker att alla som läser detta ska svara snälla nästa gång en försäljare ringer och stör - det kan ju faktiskt snart vara jag.

Jo anledningen till att jag ens tog upp tidigare diskussion var för att jag nyligen läste det här: http://www.aftonbladet.se/wendela/article4947525.ab

Och tänkte dela med mig av min åsikt att många föraktar unga mammor för att de fattar modiga beslut, för att de känner sig redo, och för att de antagligen inte vill riskera att inte kunna få barn senare. Man kanske bara har en chans.
    Jag har läst många artiklar om kvinnor som blivit med barn, tveksamt valt att göra abort, och sedan år senare då de bestämt sig för att bli gravida fått reda på att de blivit sterila. Hemskare händelse kan jag inte tänka mig. Jag skulle kunna råka ut för vad som helst, men inget vore så brutalt jävla fruktansvärt som att få reda på att man inte KAN få barn. Det är mitt mål här i livet, att bli mamma. Hur ska man kunna leva utan mål? Det är ju egentligen meningen med livet, att vi ska fortplanta oss. Ska vi lita helt på vetenskapen är det ju till och med det enda vi är till för.
    Hur som helst, ni kan ju läsa artikeln själva. Men jag tänkte bara kort berätta att det är en artikel om en kvinna i 30 års åldern som kommit in i klimakteriet för tidigt (som inte har några barn) och nu riskerar att inte kunna få några barn alls. Ironiskt? Nej. Här sitter folk och dömer flickor för att de får barn i åldrarna 16-17, "och tycker att de borde vänta lite längre". Medans som i det här fallet då kvinnorna har väntat alldeles för länge, och se vad det för med sig.

Hellre ung mamma än aldrig mamma.

Det pågår fruktansvärt mycket debatter om unga mammor, vilka misstag de begår och hur naiva de är. Hur oförmögna de är att ta hand om och uppfostra ett barn. Släng er i väggen säger jag bara. Rent skitsnack. Vi vet alla att ingen, oavsett ålder, kan ha erfarenhet innan de fött sitt första barn. Mycket erfarenhet får man med åldern, men barnauppfostran är en avvikelse. Minst sagt. Jag tror definitivt att man har lika mycket kärlek och visdom att ge sina barn om man är 16 som man har om man är 26. Mycket handlar om mognad och det vet jag av egen erfarenhet att det inte alltid sitter rent åldersmässigt. Dessutom, är det något jag fått lära mig så är det att man mognar något otroligt under den tiden man är gravid, människor förändras. När moderkänslorna tar över går man från flicka till kvinna. No mather what.
   Jag erkänner att jag själv längtar något otroligt till att bli mamma, jag skulle aldrig planera att skaffa barn nu, delvis för att jag vet att jag skulle få det knapert rent ekonomiskt, delvis för att jag vet att min nuvarande pojkvän inte är intresserad av något dylikt. Men om det av misstag skulle ske sådant som sker, då skulle jag behålla mitt barn. Det är en sak som är säker. Därför är jag utomordentligt försiktig, och är väldigt noggrann med skydd (har gått på preventivmedel sedan jag var 13).
    Det enda jag tror är skillnaden mellan att vara 15 och att vara låt oss säga 21 (vilket jag tycker är en fantastisk ålder att få sitt första barn vid) är just den ekonomiska situationen. En 15 åring bor hemma (troligast) har inte haft något jobb (troligast) åtminstone inte varit fast anställd, och är dessutom inte klar med sin utbildning. Vilket innebär att bortsett från att denna flicka knappt kan försörja sig själv ska hon kunna försörja sitt barn, och tacka gud om hon har en underbar pojkvän som är äldre och har fast inkomst (då finns goda chanser att klara det) men i annat fall väntar hårdare tider. Jag vet hur jobbigt gymnasielivet är och en 15 åring har ju inte ens börjat! Skulle jag sitta med en två årig baby nu mitt i allt plugg skulle jag tappa huvudet. Jag har tillräckliga problem med studierna ändå. Och missta mig inte, jag är definitivt inte en av de människorna som ser ner på unga mammor, åtminstone inte de oplanerade graviditeterna.
    Vid 21 års ålder har man ju (troligast) lyckats bygga en framtid för sig själv, och därmed för sina/sitt barn, man får pengar från sitt jobb för att vara mammaledig, och man har ett eget hem och har arbetat med sitt ansvar en längre tid. Och skulle det uppstå trubbel med ens karl skulle man inte sitta i klistret. För där ligger skillnaden mina vänner, en 15 åring klarar inte ensam av att ta hand om sitt barn, dvs. utan föräldrar, sos eller karl. En 21 åring kan vara ensamstående.
   Därför tycker jag inte att man bör planera att skaffa barn förens man vet säkert att man står på egna fötter. Bortsett från det tycker jag att åldern är ett ytterst suddigt tecken på ett papper.

Grattis förresten till ellamarie.blogg.se som fött sina tvillingar nu :) (Ännu en mammablogg som jag lusläser, hehe)

Sitter och äter Romanasoppa och väntar på att two and a half men ska börja. Just nu är det Gordon Ramsey som tar upp tv-rutan och han kan rent ut sagt slänga sig i väggen. Så för att fördriva tiden lite tänkte jag återgå till soppan. Inte nödvändigtvis den jag äter. Utan alla soppor. Skämt åsido, jag är ett stor fan av tomatsoppor. Och jag har provat mig fram genom mängder av olika soppor som man kan hitta i vanliga matbutiker, men utan något vidare resultat. Tills idag, Romanasoppan innehåller skruvmakaroner som badar i en tomatsoppa, och lite persilja. Jag pressade lite vitlök och öste ner och PANG - jag har en ny favoritsoppa. Alltså tillåt mig demonstrera:



Dålig, dålig, bra

Jag älskar Depend, förstår inte varför man betalar för något dyrt jävla skit när man kan få ett snabbtorkande snyggt nagellack för 25 spänn? Jag har nästan alla färger, så vitt jag vet i alla fall ^^
Målar alltid med genomskinligt nagellack innan och efter att jag har lagt på det "färgade". Då håller det mycket längre och man får inte missfärgade naglar, vilket är lätt att få i annars om man målar ofta som jag.

Idag är det hushållssysslor som gäller. Smutsdisken har stått i köket alldeles för länge nu.. hehe :)

Nu blev vi sådär djupa igen. Nåja, det kan ju vara trevligt att få se en annan sida av fröken arrogant.

Det blev utgång igår, dock drack jag upp ölen själv innan jag gick ut. Finns det något vackrare än levande ljus och pianospelande? Skulle inte tro det. Och det spelar ingen roll hur berusad jag är, det träffar rätt varje gång. Jag gör vad som helst för de stunderna. För jag upplever aldrig sådana känslor som jag gör just då. Jag kan inte sätta ord på vad det är, kärlek, lycka, trygghet? Vad jag vet är att  vid de tillfällena stannar tiden. Är på grund av dig eller musiken? Jag vet inte. Kanske är det blandningen? Harmonin som uppstår. Glöm noterna, här går vi efter känslan. Jag är ovan vid att saker fångar mitt största intresse. Men när du sitter där vid pianot, då låtsas jag inte. Det är det enda jag vet säkert.

Man väljer själv vad man värdesätter här i livet. Något som är helt obetydligt för någon kan vara hela världen för en annan. Jag uppskattar den timmen av pianots toner, dina fingrar som rör sig, som knappt snuddar vid tangenterna, din röst som tyst som en viskning ger musiken liv, i mörkret, mitt i natten, mer än vad jag uppskattar det mesta.

Jag är inte förälskad i dig, jag är förälskad i det du skapar.

Dagens miss är förresten dessa jävla myggor som bosatt sig på min tomt, man skulle ju kunna tro att de håller sig borta mitt på dagen när det är sol och 25 grader - men icke. Man klarar max en halvtimma på altanen, sedan blir man ihjälbiten av odjuren. Hur ska jag kunna sola när jag knappt kan sätta min fot utanför dörren? VA?! Jag tror det är dags att skaffa hem litervis av myggspray.

Nu ska jag lägga en Björn Axén inpackning i håret och ställa in några Lapin Kulta i kylen tills ikväll. Förövrigt vet jag inte vad som händer idag, jag tänker vara spontan :)

Är i Finland tills den 15:onde, sköt om er och lilla Sverige! CIAO

Jag är jäkligt sugen på att skaffa en Ocicat hona, inte nu förstås men så fort jag skaffat egen lya. Har alltid velat ha en Siames, men de lever gärna med andra katter så då bör man köpa två. Dessutom är Siames katter väldigt aktiva och jag vill ha en något lugnare misse. Och Ocicater är ju framavlade från Siameser och har enligt min åsikt mycket finare teckning, helt otroliga katter. I'm in love! Visst är de fina? Och det borde de ju vara med tanke på att man får klämma fram runt 7000 kronor för en.

Imorgon bitti åker jag till Finlandia! Kommer väl hem om en vecka eller så. Måste medge att det känns otroligt bra att få komma bort ett tag. Speciellt nu när min pojkvän är i Kina och vädret i Sverige är så utomordentligt trist! En person sa i helgen att en semester är ingen semester förens man lämnat Sverige, jag vet inte om jag håller med om det men nu bär det av i alla fall. Jag ska ju inte direkt till Kreta men mumindalen är alltid något. Man ska inte underskatta finnarna, de är ju trots allt kusiner till oss.

Det tråkiga är bara att jag tänkte passa på att sola lite där borta, men efter att ha kollat veckans väderprognos har jag ändrat mig drastiskt.

sen drar jag till mumindalen (Finland) i en vecka! :)

Jag höll på att missa tvättiden klockan 13.00 på grund av att jag glömt bort att sätta på alarmet. Vilket ledde till att jag vaknade 12.58 och kliade mig i skallen och fick känslan av att det var något jag borde göra. Jag fick slänga på mig ett par tofflor och kuta som en idiot till tvättstugan, jag hade inte blivit glad om någon tagit min tid. Lite tur har man allt. Hur som helst så har det slagit mig att jag kanske sover lite väl mycket, jag har aldrig klivit upp tidigare än 10 på min lediga tid, men 13? Det är för mycket. Å andra sidan är det inte så konstigt eftersom jag går och lägger mig typ 3 om nätterna nu för tiden.